Ny studie: Astma vanligare bland SDHL-spelare

Ljudet av skridskor mot isen, ett byte som går mot sitt slut och den kalla, torra halluften som dras ner i lungorna. Det är en välbekant bild för de som följer ishockey, och vardag för spelarna i SDHL. Men miljön har ett pris. Nya siffror visar att spelarna i ligan har en betydligt högre förekomst av astma än övriga befolkningen. Det väcker en viktig fråga: hur skyddar vi bäst spelarnas andningshälsa framöver?

Omfattningen av astma inom elitishockeyn

När man pratar om ishockeyns fysiska krav hamnar fokus ofta på skridskoåkning och närkamper. Men andningshälsan är avgörande för prestationen. I en studie publicerad i den medicinska tidskriften Frontiers in Sports and Active Living från juli 2026 framträder en tydlig bild. Hela 17 procent av spelarna i SDHL uppger att de har astma. När forskarna jämförde siffrorna med jämnåriga kvinnor i den svenska allmänheten var skillnaden stor – hockeyspelarna hade 1,7 gånger högre risk att ha sjukdomen.

En stor orsak är ishallsmiljön. Den kalla och torra luften i kombination med hög fysisk ansträngning utlöser ofta symtomen. Att astma är vanligt bland elitidrottare är ingen nyhet, men studien visar att problemen är störst inom just vintersporter.

Siffrorna bakom spelarnas andningshälsa

Under säsongen 2023/2024 genomfördes en tvärsnittsstudie där 154 av ligans totalt 224 spelare deltog. En svarsfrekvens på 69 procent ger ett pålitligt underlag för att se mönster i spelarnas hälsa. Kartläggningen i Frontiers in Sports and Active Living ger en tydlig bild av hur astma och allergier påverkar spelarna.

Följande framkom i kartläggningen av SDHL-spelarna:

• Deltagarnas snittålder var drygt 23 år.
• 26 spelare, motsvarande 17 procent, uppgav att de har astma.
• 44 spelare, motsvarande 29 procent, uppgav att de har allergier.
• 28 procent av spelarna hade en förstagradssläkting med astma.
• Bland dem med astma använde 27 procent medicin regelbundet.

Medicinerna som används är bland annat kortikosteroider samt kort- och långverkande beta-agonister. Siffrorna ger en bättre förståelse för spelarnas medicinska vardag.

Behovet av bättre medicinsk uppföljning

Damhockeyn utvecklas ständigt, både när det gäller spelet på isen och organisationen runt klubbarna. Historiskt sett har sporten dock inte studerats i någon större utsträckning inom idrottsmedicinsk forskning. Forskarna bakom artikeln i Frontiers in Sports and Active Living betonar att resultaten är viktiga för att öka medvetenheten om de kvinnliga spelarnas andningshälsa.

För att skapa en miljö där spelarna får rätt förutsättningar att prestera, visar studien att det behövs bättre hälsoundersökningar. Det krävs en kontinuerlig uppföljning av astma och allergier i lagen. Frågan framöver är hur klubbarna väljer att använda denna information, och hur de medicinska rutinerna kommer att fungera i praktiken under kommande säsonger.