SHL-domarchefen om kritiken: ”Vi får drev efter oss”

Lukten av kaffe och utrustning dröjer sig ofta kvar i ishallarna långt efter att matchen är slut. Men för svensk ishockeys domare är arbetsdagen sällan över då. Klimatet, både på isen och på nätet, har blivit mycket hårt. Tomas Thorsbrink, domarchef i SHL, varnar för en ohållbar arbetsmiljö där domarteamen ofta möts av hatkampanjer efter slutsignalen. Det är en utveckling som väcker en viktig fråga: hur ska ligan kunna rekrytera och behålla duktiga domare i framtiden?

Hårt klimat för domarna i ligan

När matchen är färdigspelad och publiken har gått hem fortsätter diskussionerna i kommentarsfälten. För Thorsbrink och hans kollegor har den ökande kritiken blivit ett allvarligt arbetsmiljöproblem.

Gränsen för vad som är acceptabelt är passerad. I en intervju med SVT sa domarchefen nyligen att domarna numera utsätts för rena drev. Det handlar inte längre om vanliga klagomål på missade utvisningar eller tveksamma domslut. I stället rör det sig om många och personliga påhopp som riktas mot domarteamen direkt efter matcherna.

Konsekvenser för framtidens domare

En fungerande liga bygger på människor. Utan en trygg domarkår fungerar inte systemet. Den kultur som nu växer fram riskerar att skada återväxten av nya domare. När miljön på högsta nivå präglas av hot och drev sprider sig osäkerheten även till de lägre divisionerna. Det blir svårt att motivera unga domare att fortsätta utbilda sig när de ser hur domarna på elitnivå behandlas.

Svenska Ishockeyförbundet uppger att rekryteringen redan är en stor utmaning. När man tittar närmare på domarnas utsatthet är det framför allt tre problem som blir tydliga:

• Den snabba spridningen av korta matchklipp, ofta utan sammanhang, och den efterföljande kritiken på sociala medier.
• En bristande förståelse för domarnas direktiv och hur regelboken tolkas i praktiken.
• Den stora pressen från klubbar, supportrar och i vissa fall även från media.

Arbetet för en tryggare arbetsmiljö

För att vända den här trenden krävs det att alla inom svensk ishockey tar ett gemensamt ansvar. SHL arbetar löpande med att förbättra kommunikationen mellan domare, tränare och spelare. Det handlar om att bygga en långsiktig kultur och en miljö där det finns utrymme för mänskliga misstag – precis som man accepterar att spelarna ibland slår en felpassning eller tappar en markering på isen.

En viktig del i arbetet framåt är öppenhet. Genom att förklara varför ett visst domslut tas, särskilt vid svåra bedömningar som matchstraff eller målvaktsinterference, hoppas ligan kunna minska frustrationen hos publiken. Men ansvaret ligger inte bara hos ligan. Frågan inför framtiden är om klubbarna och supportrarna är redo att samarbeta med domarna för att skapa en hållbar framtid för sporten.