Frölunda körde över Djurgården och Luleå höll nollan

I SHL:s grundserie spelades sex matcher under dagen. Frölunda vann med 6-1 borta mot Djurgården och Luleå slog Leksand med 4-0. Färjestad stod för dagens största siffror med 7-0 mot Brynäs.
Tabelläget efter matcherna
Efter dagens omgång är Frölunda kvar i serieledning, med Skellefteå närmast bakom. I mitten är det tätare: Rögle, Växjö och Malmö ligger på samma sida av 60-poängsstrecket, medan flera lag strax därunder jagar stabilitet i prestationerna.
Längre ner syns små marginaler i poäng, men större skillnader i målskillnad. Det märktes också i matchbilderna: några lag vann med kontroll, andra tappade greppet sent eller fick betalt för effektivitet.
Dagens matcher och resultat
Djurgården-Frölunda 1-6
Luleå-Leksand 4-0
Skellefteå-Örebro 2-1
Färjestad-Brynäs 7-0
Linköping-Timrå 5-2
Rögle-Malmö Redhawks 4-6
Djurgården vs Frölunda 1 – 6
Det började med en händelse som ofta sätter tonen för en hel eftermiddag: ett tidigt matchstraff på Djurgården efter 1.28. Med den typen av start blir special teams (spel i powerplay och boxplay) inte en detalj, utan själva matchplanen. Frölunda tog vara på det och gick snabbt upp i 0-4 i första perioden, med ett tempo i puckflytten som gjorde att Djurgårdens box fick jaga snarare än styra ytor.
Skottstatistiken (24-34) speglar en match där Frölunda oftare kom in med kontroll i anfallszon. 0-1 kom i powerplay genom Henrik Tömmernes, och därefter följde tre mål på mindre än två minuter mot slutet av perioden. Det är en sekvens som brukar säga mer om struktur än om enstaka misstag: tappade byten, för lågt försvarsdjup och för många pucktittare i slottet (området framför mål).
Djurgården fick en liten respit tidigt i andra när Anton Frondell reducerade till 1-4. Men den typen av mål kräver ofta ett följdbyte där laget kan trycka fast motståndet och vinna andrapuckar. Den kom aldrig riktigt. Frölunda fortsatte att spela med presshöjd i mittzon och tvingade fram fler dump-ins, vilket gjorde att Djurgården fick längre väg till avslut.
Att Frölunda var stor favorit på förhand syns i hur matchen landade, men siffrorna är ändå tydliga. Frölunda förlängde sin vinstsvit till tre raka och såg ut som ett lag som vet exakt var nästa passning ska sitta. För Djurgården blev det andra förlusten i följd, och frågan inför nästa match blir enkel men obekväm: hur minskar man antalet minuter där man spelar utan puckkontroll?
Läs mer om Djurgården vs Frölunda >
Luleå vs Leksand 4 – 0
Det finns matcher där nollan handlar om att målvakten står på huvudet. Det här kändes mer som en laginsats byggd på avstånd och disciplin. Luleå, stor favorit på förhand och med fyra raka segrar, satte tidigt två puckar bakom Leksand och kunde sedan spela på sina styrkor: stänga mittzon, vinna kamper längs sarg och hålla skottkartan renare i slottet.
2-0 kom redan innan halva första perioden var spelad, med mål av Filip Eriksson och Mathias Brome. Det gav Luleå rätten att välja när de skulle gå hårt i forecheck och när de skulle backa hem och låta Leksand spela framför sig. Skotten (27-16) visar ett tydligt övertag, men också att Luleå inte behövde stressa fram volym. De tog avslut när läget fanns och levde med att pucken ibland fick gå djupt.
En intressant detalj är utvisningssekvensen på Markus Nurmi i första perioden, där han fick dubbla tvåor. I en jämn match kan sådant vända allt. Här klarade Luleå boxplay och behöll matchens rytm. När ett lag i bra form dödar två minuter utan att dra isär formationen smittar det ofta av sig på resten av kvällen: man blir trygg i besluten och vågar spela enklare när det behövs.
I tredje perioden punkterade Brian O’Neill och därefter Nurmi med två mål på 41 sekunder. För Leksand, som kom in med tre raka förluster, blev det ytterligare en match där man hade svårt att skapa tillräckligt många farliga lägen. De senaste inbördes mötena har svängt, bland annat en straffseger för Leksand tidigare under säsongen, men den här gången var det inget snack om kontrollen.
Skellefteå vs Örebro 2 – 1
Skellefteå vann för sjunde matchen i rad, men det satt långt inne. Örebro tog ledningen redan efter 6.47 genom Teemu Turunen och gjorde sedan mycket av det som krävs för att hålla en storfavorit på utsidan: tighta avstånd i egen zon, smarta rensningar och ett spel utan onödiga risker med puck. Efter första perioden stod det ändå klart att matchbilden lutade åt ett håll, trots 0-1 på tavlan.
Skotten blev till slut 41-21, och särskilt i tredje perioden (18-4) gick Skellefteå hårt för att vända. Det är en typisk signal om att ett lag både har ork och tålamod: man tar sig tillbaka till samma ytor om och om igen, tills motståndaren inte längre orkar vinna första närkampen. För Örebro var problemet att tiden med puck blev för kort. När man inte får fast pucken i anfallszon kommer bytena tillbaka mot egen kasse.
Det avgörande kom sent. Oscar Lindberg kvitterade med 1.38 kvar och satte sedan 2-1 bara 77 sekunder senare. Två mål så nära slutet handlar ofta om både skicklighet och struktur i pressen: backarna vågar hålla puck i zon, forwards fyller på rakt mot mål, och man får till avslut från farligare yta än “från kanten”. Det var också en match där Örebro drog på sig få utvisningar som verkligen kostade, men de fick inte luft nog fem mot fem.
Sett till oddsläget var det väntat att Skellefteå skulle vinna, men inte att Örebro skulle kunna hålla ledningen så länge. För Örebro, med två raka nederlag, är det ändå något att bygga på: defensiven höll i 58 minuter. Vad betyder det inför nästa omgång? Kanske att fokus behöver ligga på första passet ur zon, så att försvarsspelet inte blir en enda lång boxplay-känsla.
Läs mer om Skellefteå vs Örebro >
Färjestad vs Brynäs 7 – 0
På förhand väntades en jämn match i Karlstad. I stället blev det en kväll där Färjestad fick nästan allt att sitta, medan Brynäs inte hittade varken tajming eller trygghet. 7-0 är ett resultat som alltid sticker ut i SHL, inte minst när skotten “bara” är 27-15. Det säger något om kvaliteten i chanserna och om hur matchen gled i väg efter första riktiga dippen.
Färjestad tog ledningen genom Jack Berglund i första perioden och ökade sedan tempot direkt i andra. Mellan 21.10 och 41.03 kom sex mål. Här var det inte en enskild kedja som bar allt, utan ett bredare tryck där flera spelare klev fram: Albert Wikman, David Tomasek, Filip Roos, Oskar Steen, Marian Studenic och Magnus Nygren fanns i målprotokollet. När så många bidrar brukar det betyda att laget vinner puckar högt och kommer in i zon med fart.
För Brynäs blev utvisningarna i andra perioden kostsamma, men framför allt kändes avstånden i egen zon för stora. När backarna hamnar lågt och forwards tappar hemjobbet öppnas passningar genom slottet, och då räcker det med ett par snabba sidledsförflyttningar för att målvakten ska bli sen. Det här var också en formfråga: Brynäs kom in med två raka förluster, medan Färjestad behövde ett tydligt svar efter en svajig period resultatenmässigt.
Inbördes har lagen redan bjudit på tajtare matcher under säsongen, bland annat en straffseger för Brynäs i Karlstad tidigare. Den här gången blev det snarare en revansch i känslan, även om det är svårt att dra långtgående slutsatser från en match som rinner i väg. Den praktiska följdfrågan för Brynäs är ändå tydlig: hur skyddar man den farliga ytan framför mål, även när man jagar?
Läs mer om Färjestad vs Brynäs >
Linköping vs Timrå 5 – 2
Linköping tog sin andra raka seger och gjorde det genom att vinna de viktiga minuterna i början av varje period. Ett tidigt powerplay gav 1-0 redan efter 2.35, när Christoffer Ehn satte tonen. Därifrån blev matchen ett exempel på hur mål i rätt lägen kan göra att ett lag ser mer stabilt ut än skottbilden antyder. Timrå hade faktiskt fler avslut totalt (22-24), men Linköping var tydligare i mitten av isen.
Nyckeln låg i hur Linköping byggde sitt spel efter 2-0 och 3-0. De tvingade Timrå att anfalla mer från utsidan, vilket minskar antalet returer och gör målvaktsspelet enklare. Robin Kovacs blev central med två mål, inklusive 4-2 som i praktiken stängde matchen. Det målet kom efter att Timrå just hade reducerat till 3-2, en sådan där minut som ofta avgör om en upphämtning blir verklig eller bara en känsla.
Timrå, som kom in med tre raka förluster, fick visserligen in två mål i tredje genom Emil Pettersson och Anton Lander. Men samtidigt drog man på sig utvisningar vid fel tillfällen, och Jakub Vranas tvåa i samband med Timrås 3-2 blev en märklig brygga: Linköping hann ändå samla sig och svara direkt. När ett lag har en tung period i resultaten syns det ofta i de små besluten, som när man tar en chanspassning i mittzon i stället för att sätta pucken djupt.
Inbördes möten har varit relativt tajta, och Linköping har haft lättare att hålla Timrå nere i målskyttet än tvärtom. Den trenden fortsatte här. För Timrå blir nästa steg att få igång fem mot fem-produktionen tidigare i matchen, så att man inte alltid behöver jaga i tredje.
Läs mer om Linköping vs Timrå >
Rögle vs Malmö Redhawks 4 – 6
Skären bet i isen i Catena Arena, men det var Malmö som höll sig rakast i besluten. Rögle var stor favorit på förhand, ändå stod det 1-3 efter två perioder och till slut 4-6. Det var inte en match där Rögle saknade chanser helt. Skotten var 29-25, och man gjorde fyra mål. Problemet var snarare att för många av Malmös anfall blev farliga direkt, ofta efter spelvändningar där Rögle tappade puck på fel ställe.
Malmö satte första målet genom Lauri Pajuniemi och svarade sedan varje gång Rögle fick lite luft. När Felix Nilsson reducerade till 2-3 i andra fanns en möjlighet att vända känslan, men i början av tredje kom 2-4 och 2-5, vilket tvingade Rögle att spela mer rakt och riskfyllt. Carl Persson gjorde två mål och blev en tydlig symbol för Malmös kväll: effektiv när pucken hamnade i rätt läge, och beredd att skjuta utan att krångla.
Det här mötet har fått lite extra laddning de senaste säsongerna, inte minst efter ett slutspelsmöte där Malmö vann med 3-0 i Ängelholm. Rögle hade dessutom vunnit båda tidigare matcherna i grundserien med uddamålet. Därför blir 4-6 en liten markering, även om det inte är en skräll av typen “omöjlig”. Malmö kom in med två raka segrar och förlängde den sviten, medan Rögle fortsatte på en tyngre rad av resultat.
För Rögle blir frågan framåt hur man skyddar sig när man anfaller med många spelare. Det kan vara så enkelt som bättre balans i tredje gubbe högt (spelaren som stannar kvar och säkrar) och tydligare kommunikation vid blå. För Malmö är det en match att ta med sig just för att den vanns mot förutsättningarna, på bortais och med ett spel som var mer kontrollerat än vad siffrorna ibland antyder.
Läs mer om Rögle vs Malmö Redhawks >
Växjö Lakers vs HV71 4 – 0
Växjö fortsatte sin fina trend med tredje raka segern och gjorde det med en match som var enkel att läsa: tidigt mål, mål i powerplay och sedan ett växande grepp om ytorna framför egen kasse. 4-0 på tavlan och 29-21 i skott ger en bild av ett lag som både skapade mer och släppte till mindre, utan att behöva spela perfekt i varje byte.
Felix Robert gav Växjö 1-0 efter 4.10, och drygt sex minuter senare kom 2-0 i powerplay genom Brogan Rafferty. Där märks en klassisk Växjö-detalj: pucken flyttas snabbt mellan kanterna tills skottläget öppnas, och skytten får tid nog att träffa igenom. För HV71 blev uppförsbacken tydlig, särskilt eftersom man inte fick utdelning på sina bättre sekvenser i första perioden.
Andra perioden blev mållös länge, men 3-0 kom vid 38.34 genom Dennis Rasmussen, och nästan direkt efter pausvilan fyllde Rafferty på till 4-0. När ett lag gör mål precis före och precis efter periodpaus påverkar det matchpsykologin, men också coachningen: HV71 behöver jaga, Växjö kan spela mer på kontroll och låta bytena bli kortare och renare.
HV71 kom in med två raka förluster och fick ingen vändning här. Det var också en match där utvisningarna störde rytmen, utan att man lyckades skapa egen energi i boxplay eller powerplay. För Växjö är nollan en viktig signal om helheten: backchecken satt, boxplay höll, och man gav motståndet få returer. Vad betyder det inför nästa omgång? Att Växjö kan fortsätta vinna även när matchen inte blir helt öppen.